På Murphy får vi just nu många frågor om det statliga stödet för att stärka kommunernas förmåga till höjd beredskap inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst (KHOSS). För att reda ut begreppen och ge några användbara tips och råd har vi låtit vår seniorkonsult Helena Gullberg besvara fyra frågor.
Helena har en gedigen bakgrund inom krishantering och krisplanering, med en lång karriär i Örebro kommun och deltagande i flera nationella krissammanhang. Sedan i augusti arbetar hon på Murphy som seniorkonsult inom krisberedskap och totalförsvar, med fokus på offentlig sektor.
Vilka utmaningar har Sveriges kommuner när det gäller att vara förberedda på höjd beredskap inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst?
– En stor utmaning för kommunerna är att förstå vilka krav som kommer att ställas på dem vid höjd beredskap. Till exempel så kommer regionernas sjukvård behöva inriktas mot nya typer av skador och vård. Då skjuts en stor del av ansvaret för andra vårdbehov över på den kommunala hälso- och sjukvården, som behöver säkerställa bemanning, nödvändiga kompetenser, läkemedel, hjälpmedel med mera. Vid höjd beredskap kommer kommunernas verksamhet att se väldigt annorlunda ut än vanligt, och för att klara detta på ett bra sätt behövs planering och förberedelser.
Hur kan Murphy hjälpa kommunerna i sina förberedelser?
– Vi kan bistå och ge stöd på flera sätt. Med vår utbildningsplattform kan vi utbilda kommunens medarbetare på ett enhetligt och tidseffektivt sätt. Plattformen innehåller även bra verktyg för planering och samordning. Ofta hjälper vi också de ansvariga för kommunens hälso- och sjukvård, till exempel med stöd för att kartlägga nuvarande beredskapsnivå, prioritera resurser, söka statliga ekonomiska resurser och hantera sina egna specifika kommunförutsättningar.
Hur stor bedömer du att skillnaden är mellan kommunerna när det gäller planering och förberedelser för höjd beredskap inom hälso- och sjukvård och socialtjänst?
– Vi ser väldigt stora skillnader idag. Vissa kommuner påbörjade det här arbetet i liten skala för egna pengar redan innan de första KHOSS-bidragen betalades ut 2023, medan andra av olika skäl knappt har börjat och kanske bara har sökt väldigt små bidrag hittills. Men jag tycker inte att det går att vara särskilt kritisk ännu. Kommunerna har kämpat hårt med pandemin och dess efterverkningar. Nu är det dock hög tid att ta tag i det här på allvar, inte minst genom att söka det statliga bidraget senast 21 oktober.
Vad bör en kommun som inte har påbörjat det här arbetet göra idag? I vilken ände ska de börja?
– Precis som Socialstyrelsen rekommenderar jag att man börjar med att inventera sitt nuläge. Det är vanligt att en kommun redan har vissa delar på plats utan att riktigt veta om det, samtidigt som det förstås är viktigt att ta reda på vad som saknas och behövs. När vi hjälper en kommun med detta analyserar vi olika styrdokument och gör intervjuer med nyckelpersoner. Inventeringen ska ligga till grund för hur man sedan arbetar effektivt framåt, men också för hur man söker KHOSS-stöd, till exempel genom att man då kan vara tydlig med att man först vill göra A, sedan B och därefter C. Men det mest akuta om man vill ta del av KHOSS-stödet för 2025 är att skicka in en ansökan före 21 oktober, om man inte redan har gjort det. Utan ekonomiska resurser är det svårt att utveckla sin beredskap.
Vill du veta mer om hur Murphy kan hjälpa er kommun med beredskapsarbeten?
