Och så var det det där med utvärdering

av | okt 16, 2020

Mycket av vår verksamhet har idag fått styras om till att arbeta med utvärdering kopplat till Covid-hanteringen. Jag tänkte i detta inlägg skriva några korta reflektioner baserat på min egen erfarenhet och reflektioner kopplat till just det.

”Erfarenheter är bara minnen om man inte drar nödvändiga slutsatser och låter slutsatserna påverka sitt framtida beteende”. Så sa Mikael Lindholm när han inledde en utbildning i pedagogik för snart 15 år sedan. En utbildning som gjorde djupt intryck på mig och min syn på lärande. Vad menade han egentligen? Kortfattat att vi måste göra något aktivt för att våra erfarenheter skall leda till förändring. En utvärderingsrapport är liksom inte värd något om man inte gör något med den. Självklart men ändå inte så självklart. När rapporten är klar börjar arbetet med att förändra.

En annan viktig iakttagelse jag gjort under åren är att goda rapporter förmår att kombinera utövarnas egna reflektioner med externa betraktare. Genom att utövaren reflekterar över det man varit med om samt be om en extern betraktelse skapar ett betydligt bredare underlag för bedömning än att bara välja det ena eller andra sättet. Martin Bergqvist på Polishögskolan beskrev detta för några år sedan när han och jag satte upp en utvärderarutbildning. Han kallade de olika sätten för deltagarutvärdering (ofta i form av After Action Review, AAR) och ”expert-utvärdering”.

Två ytterligare personer som betytt mycket för mig när det kommer till bevisen för varför utvärdering är en av de viktigaste saker vi kan arbeta med när det kommer till verksamhetsutveckling och kompetensutveckling är Anders Eriksson (författare till boken PEAK) samt min gamle vän Stefan Söderfjäll. Om man inte tror på effekterna av AAR efter att läst eller lyssnat till dem skulle jag bli förvånad. Vi vet idag så otroligt mycket om de positiva effekterna av att utvärdera så det borde nästan vara straffbart att inte stanna upp och reflektera regelbundet.

Dessa viktiga personer och händelser har fått mig att formulera några viktiga principer som alltid följer med när jag tar mig an eller kvalitetssäkrar en utvärdering:

* När det kommer till att värdera en händelse bör fler perspektiv än bara deltagarens uppfattning av situationen vägas in

* Den som vill utvärdera bör avsätta tid för att omhänderta resultaten i utvärderingen om man vill få effekt

* Att utvärdera ledning kräver att man går djupare än att bara notera det som är ”för ögat uppenbart”. Med det sagt är det klokt att utbilda personer som kan stödja i dessa analyser.

Dessutom anser jag att:

* Om man har rutiner för att systematiskt utvärdera i vardagen är det lättare och mer naturligt att utvärdera efter större händelser.

* Att inte utvärdera är en stor förlust för verksamheten och man kan inte förvänta sig att något skall ha ändrat sig vid nästa gång man står inför en svår händelse.

Har ni reflekterat över viktiga principer när det kommer till utvärdering? Hur ser de ut?