FAQ

I en kris är stab eller krisstab en sammansättning av funktioner som övertar och hanterar frågor vid särskilda tillfällen, detta kan vara i en kris eller i ett särskilt ansträngt läge. Staben eller krisstabens arbete är oftast avgränsat till att enbart hantera en specifik händelse och inte ordinarie linjeverksamhet. Att organisera sig i en stab eller krisstab är ett sätt att leda och såväl privat, offentlig, civil eller militär verksamhet kan forma en sådan organisation. Staben leds av en stabschef.

Det finns olika strukturer och standarder för hur en stab upprättas. Gemensamt är dock att det är på förhand bestämt vilka funktioner som ska ingå i staben och vilka ansvarsområden som dessa ska ha.

Stabschef är den funktion i staben som är sammankallande och styr och leder stabens arbete. Stabschef kan vara detsamma som beslutsfattare, men det kan också vara organiserat så att dessa funktioner innehas av två olika individer. Stabschefen ska bl.a ansvara för att det finns en dagordning, att denna följs, att återrapportering sker och att arbetsuppgifter fördelas.

Bemanning innebär att det finns personal utsedd för att utföra en viss uppgift eller arbete. I en krissituation är bemanning en viktig aspekt eftersom det krävs bemanning för att kunna utföra vissa uppgifter. Det krävs både bemanning i staben och i ordinarie verksamhet.

Funktioner är bl.a benämning på de olika rollerna i en stab eller krisstab. Funktionerna avser olika områden men och kan variera beronde på vilken stab som avses. En vanlig sammansättning är: beslutsfattare, stabschef, kommunikation, HR, logistik, operativ verksamhet/ledning, samverkan, ekonomi/juridik, IT/teknik, informationsinhämtning.

För att kunna organisera sig och leda i en kris är det viktigt att det finns en gemensam bild av händelsen eller situationen, dvs en gemensam lägesbild. Det saknas en allmän definition av vad en lägesbild är, men det brukar avse en beskrivning av vad som hänt, och hur aktörer agerar. Syftet med en gemensam lägesbild är att skapa ett beslutsunderlag att agera och fatta beslut utifrån.

En riskanalys är ett annat namn för risk- och sårbarhetsanalys och syftar till att identifiera risker, sårbarheter och barriärer, bedöma sannolikheten för att något kommer att inträffa, för att öka förmågan att förebygga, motstå och hantera kriser och extraordinära händelser.

Samtliga statliga myndigheter, kommuner och regioner ska enligt lagar och förordningar göra en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Vissa myndigheter och samtliga kommuner och landsting ska rapportera sina RSA:er enligt Myndigheten för samhällskydd och beredskaps föreskrifter. En RSA syftar till att identifiera risker, sårbarheter och barriärer, bedöma sannolikheten för att något kommer att inträffa, för att öka förmågan att förebygga, motstå och hantera kriser och extraordinära händelser.

Kontinuitetshantering/planering/Business continuity plan (BCP) handlar om att planera för att upprätthålla sin verksamhet på en tolerabel nivå, oavsett vilken störning den utsätts för, till exempel när personalen inte kommer till jobbet, lokalerna inte går att använda, leveranser av viktiga varor och tjänster inte kommer fram eller att verksamheten drabbas av ett strömavbrott.

Beredskap kallas ett tillstånd där man är förberedd att möta ett kommande tänkt läge, ofta av kritisk natur – krigsberedskap, brandberedskap och liknande.

Med beredskapsläge avses en organisations eller verksamhets höjda beredskap i samband med allvarliga händelser.

För att stärka Sveriges försvarsförmåga kan regeringen besluta om höjd beredskap (skärpt beredskap eller högsta beredskap). Högsta beredskap råder om Sverige är i krig. Regeringen beslutar om höjd beredskap om Sverige är i krigsfara eller om det råder utomordentliga förhållanden pga krig utanför Sverige eller att Sverige varit i krig eller krigsfara.

Beredskapsplanering genomförs för att förbereda en organisation på att hantera kriser eller extraordinära händelser så att verksamheten i största möjliga mån kan bedrivas som vanligt.

Samhällets krisberedskap kan beskrivas som förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Syftet med svensk krisberedskap är att värna befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet och förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.Krisberedskapen bygger på att samhällets normala, dagliga verksamhet förebygger och hanterar olyckor och mindre omfattande störningar. Vid allvarliga händelser eller kriser i samhället kan resurserna förstärkas. Krisberedskapen är alltså den förmåga som skapas i många aktörers dagliga verksamhet och inte en utpekad organisation eller en aktör.

Krishanteringsförmåga är en beskriva ett samhälle eller en organiosations förutsättningar och grad av mogenhet för att kunna hantera allvarliga kriser eller extraordinära händelser.

En krisplan kan ha många benämningar såsom nödlägesplan, krisplan, handlingsplan, och beskriver hur en situation ska hanteras i kris, exempelvis vad som ska göras, vilka som ska sammankallas, vem som ska kontaktas, var man ska träffas, hur man ska dokumentera händelsen.

Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Det omfattar det arbete som görs av statliga myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och regioner, privata företag och frivilligorganisationer. Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och att exempelvis sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig. Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten. 

Militärt försvar består av Försvarsmakten inklusive Hemvärnet samt ett antal andra myndigheter som har till huvuduppgift att stödja det militära försvaret. Försvarsmakten försvarar vårt territorium och våra gränser.

Totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för kris eller krig. Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar.

En krisplan kan ha många benämningar såsom nödlägesplan, krisplan, handlingsplan, och beskriver hur en situation ska hanteras i kris, exempelvis vad som ska göras, vilka som ska sammankallas, vem som ska kontaktas, var man ska träffas, hur man ska dokumentera händelsen.

Kontinuitetshantering/planering/Business continuity plan (BCP) handlar om att planera för att upprätthålla sin verksamhet på en tolerabel nivå, oavsett vilken störning den utsätts för, till exempel när personalen inte kommer till jobbet, lokalerna inte går att använda, leveranser av viktiga varor och tjänster inte kommer fram eller att verksamheten drabbas av ett strömavbrott.

Kontinuitetshantering/planering/Business continuity plan (BCP) handlar om att planera för att upprätthålla sin verksamhet på en tolerabel nivå, oavsett vilken störning den utsätts för, till exempel när personalen inte kommer till jobbet, lokalerna inte går att använda, leveranser av viktiga varor och tjänster inte kommer fram eller verksamheten drabbas av ett strömavbrott.

Kontinuitetshantering/planering/Business continuity plan (BCP) handlar om att planera för att upprätthålla sin verksamhet på en tolerabel nivå, oavsett vilken störning den utsätts för, till exempel när personalen inte kommer till jobbet, lokalerna inte går att använda, leveranser av viktiga varor och tjänster inte kommer fram eller att verksamheten drabbas av ett strömavbrott.

En krisstab eller stab är en sammansättning av funktioner som övertar och hanterar frågor vid särskilda tillfällen, detta kan vara i en kris eller i ett särskilt ansträngt läge. Krisstabens eller stabens arbete är oftast avgränsat till att enbart hantera en specifik händelse och inte ordinarie linjeverksamhet. Att organisera sig i och leda utifrån en krisstab är ett sätt att leda och såväl privat, offentlig, civil eller militär verksamhet kan forma en sådan organisation. En krisstab eller stab leds av en stabschef.

I en krisstab eller stab hanteras den händelse eller kris som staben är satt att hantera. Med stabsarbete avses det arbete som bedrivs i staben och av de som bemannar staben. I staben beslutas om åtgärder som behöver vidtas och hur detta ska kommuniceras och dokumenteras.

Med RSA avses risk- och sårbarhetsanalys. Samtliga statliga myndigheter, kommuner och regioner ska enligt lagar och förordningar göra en RSA. Vissa myndigheter och samtliga kommuner och landsting ska rapportera sina RSA:er enligt Myndigheten för samhällskydd och beredskaps föreskrifter. En RSA syftar till att identifiera risker, sårbarheter och barriärer för att öka förmågan att förebygga, motstå och hantera kriser och extraordinära händelser.

Att genomföra en krisövning är ett sätt för att testa så att verksamhetens krisplan och rutiner för krishantering fungerar som de ska vid allvarliga händelser. Övningar kan göras som skrivbordsövningar eller simuleringsövningar.

Skrivbordsövning, (även kallat ”Table-top övningar”) är den enklaste formen av krisövningar och sker i ett rum runt ett bord med de personer som ska öva. Det är inga externa aktörer med i spelet utan man utgår ifrån ett antal diskussionsfrågor, en tidningsartikel eller ett scenario som man ska fatta beslut för och hantera.

Simuleringsövningar innehåller ofta någon form av motspel. Med motspel menas ett antal personer eller aktörer som förser spelet med händelser och spelar mot de som övas (till exempel en journalist som ringer för att få information).

En krisutvärdering görs för att få kunskap för att systematiskt utveckla eller bibehålla förmågan att hantera olyckor och kriser. En utvärdering av god kvalitet i form av anlays och slutsatser gör det möjligt att utarbeta utvecklingsområden som konkretiserar vad som behöver göras för att stärka förmågan såväl inom och mellan olika organisationer, som i systemet i stort. Utvärdering kan göras av faktiska kriser eller av övningar.

Ledningsförmåga inom kris handlar om en organisations förmåga att leda genom en kris. Faktorer som påverkar ledningsförmåga är kompetens, tekniska hjälpmedel, utbildning.

En krisutvärdering görs för att få kunskap för att systematiskt utveckla eller bibehålla förmågan att hantera olyckor och kriser. En utvärdering av god kvalitet i form av anlays och slutsatser gör det möjligt att utarbeta utvecklingsområden som konkretiserar vad som behöver göras för att stärka förmågan såväl inom och mellan olika organisationer, som i systemet i stort. Utvärdering kan göras av faktiska kriser eller av övningar.

Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha samma ansvar under en kris. Ansvaret inkluderar att vidta de åtgärder som krävs för att både skapa robusthet och krishanteringsförmåga.

Under en kris ska verksamheten, så långt det är möjligt, fungera på liknande sätt som under normala förhållanden. Verksamheten ska även, om möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.

En kris ska, så långt det är möjligt, hanteras där den inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga.

Murphys plattform är en krisapp (webbapp). En krisapp är ett systemstöd som gör att företag och organisationer kan hantera kriser och större påfrestningar från mobila enheter såsom mobiltelefon, surfplatta och laptop. 

Prata med oss på Murphy idag.

Ja, vi vill bygga krishanteringsförmåga med Murphy.