Vilka krav ställs på ledare som måste samverka över organisationsgränser i kris och krig? I detta avsnitt möter vi Christian Uhr – adjungerad professor i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan, forskare vid Lunds universitet och vetenskaplig rådgivare vid MSB. Samtalet utgår från publikationen ”Vad krävs av ledare som verkar över organisationsgränser i kris och krig” och belyser de praktiska och strategiska utmaningarna som uppstår när komplexa system möts under press. Ett avsnitt för dig som leder i det gemensamma – och söker fördjupad förståelse för vad som krävs i det oväntade.
Relevanta länkar kopplade till avsnittet:
- Övningsledarutbildning
- Diplomerad Crisis Manager
- Vad krävs av ledare som verkar över organisationsgränser i kris och krig
- Ledarskap i ett nytt säkerhetsläge
Vill du höra mer från Mats Bohman?
Prenumerera på nyhetsbrevet Murphy Brief, med bland annat Mats omvärldsbevakning.
Sammanfattning
Detta avsnitt av Krisledningspodden fokuserar på organisationers förmåga att hantera det oväntade – det vill säga att navigera i osäkerhet och fatta beslut när planeringsunderlaget brister. Avsnittet utgår från ett resilience-perspektiv och lyfter fram vikten av att bygga förmåga att agera, anpassa och lära i realtid snarare än att enbart förlita sig på strukturerade planer.
I centrum står frågan om hur vi förbereder våra organisationer inte bara för det sannolika, utan för det svårförutsägbara. Genom att förstå kriser som ett uttryck för komplexitet – snarare än som avvikelser från normalitet – öppnas möjligheter att bygga mer flexibla, lärande och adaptiva system. Avsnittet visar på vikten av att kombinera formell struktur med improvisationsförmåga, och hur övning och reflektion i vardagen är avgörande för att stärka beredskap över tid.
En viktig poäng är att krisförmåga inte enbart handlar om planverk, utan om människors förmåga att kommunicera, samarbeta och förstå kontext. Ett särskilt fokus läggs på gränssnittet mellan olika aktörer, nivåer och sektorer – där mycket av krisledningens komplexitet uppstår. Förmågan att skapa samsyn, även under stress, framhålls som central.
Avsnittet belyser också hur lärande från kriser riskerar att gå förlorat om organisationer inte aktivt arbetar med erfarenhetsåterföring, systematiskt lärande och organisatorisk reflektion. Slutsatsen är tydlig: Resiliens skapas inte i krisen – den byggs långsiktigt genom kultur, träning och gemensam förståelse.
Ämnen
- Resiliens och hantering av det oväntade
- Organisationsförmåga i komplexa system
- Samverkan och gränssnittsproblematik
- Lärande från kris och vardag
- Beslutsfattande under osäkerhet
- Struktur kontra improvisationsförmåga
- Krisövning som metod för kulturell utveckling
- Erfarenhetsåterföring och organisatoriskt lärande
Innehåll
- Vad innebär resiliens i en operativ kontext?
- Skillnaden mellan risk, kris och komplexitet
- Hur förbereder vi oss för det oförutsägbara?
- Vikten av förståelse på tvären – mellan sektorer och nivåer
- Praktikens roll i att bygga verklig beredskap
- Från planverk till relationer och tillit
- Att skapa kultur för lärande, inte bara rutiner
- Hur kriser bör tolkas – som avvikelse eller signal?
- Värdet av reflektion och gemensam meningsskapande