Hur påverkas din organisations krisberedskap av personalens hemberedskap? I detta avsnitt av Krisledningspodden träffar vi Niklas Kämpargård, författare och föreläsare, och diskuterar varför individens förmåga att klara sig hemma är en förutsättning för att kunna bidra i en kris. Vi pratar om kopplingen mellan hemberedskap och organisatorisk krisförmåga, hur arbetsgivare kan stötta sina medarbetare – och varför det inte handlar om prylar, utan om kultur, kunskap och förutsättningar.
Sammanfattning
I detta avsnitt av Krisledningspodden står individens roll i Sveriges krisberedskap i fokus. Diskussionen kretsar kring sambandet mellan hemberedskap och organisatorisk krisförmåga – en koppling som alltför ofta förbises i både planering och övning. När offentliga och privata aktörer utgår från att personal automatiskt kan infinna sig vid samhällsstörningar eller höjd beredskap, glömmer man ofta det mest grundläggande: att människor måste kunna lämna hemmet för att kunna bidra i sin yrkesroll.
Avsnittet belyser hur sårbarhetsanalyser och krisplaner riskerar att bli teoretiska övningar om inte personalens förmåga och villkor beaktas. Förmåga börjar hemma – i tillgången till värme, vatten, mat, sanitet och kommunikation – och bygger inte bara på prylar utan främst på kunskap, kultur och kontinuitet. En viktig poäng är att investeringar i hemberedskap inte nödvändigtvis är kostnadsdrivande – det handlar snarare om att öka medvetenheten, bygga kultur och skapa förutsättningar.
För att stärka sin organisation bör arbetsgivare se över hur de kan integrera hemberedskap i sin krisplanering, exempelvis genom riktad personalutbildning, interna beredskapsdagar eller enkla uppföljningar kopplade till övningar. Ett konkret exempel som lyfts är att ändra övningens starttid med kort varsel, för att synliggöra faktiska hinder i personalens vardag.
Slutsatsen är tydlig: utan en personal som har förutsättningar att agera vid en kris, spelar inte tekniska system eller planer någon större roll. Avsnittet erbjuder ett perspektivskifte för krisledare och säkerhetsansvariga – från system och struktur till människa och medvetenhet.
Ämnen
- Hemberedskapens roll i totalförsvaret
- Personalens förutsättningar som kritisk faktor i krisberedskap
- Risker med teoretisk planering utan praktisk förankring
- Övning och kultur som verktyg för att höja krisförmåga
- Ledarskapets ansvar att skapa medvetenhet och delaktighet
- Skillnader i beredskap mellan stad och landsbygd
- Kompetensutveckling inom första hjälpen och egenvård
- Praktiska exempel på hur hemberedskap kan integreras i organisationers arbete
Innehåll
- Hur individens beredskap påverkar organisationens krisförmåga
- Vikten av att inkludera hemberedskap i risk- och sårbarhetsanalyser
- Fem grundläggande teman i hemberedskap: värme, vatten, mat, kommunikation, sanitet
- Hur arbetsgivare kan stötta personalens beredskap – utan stora investeringar
- Exempel på enkla övningar som blottlägger organisatorisk sårbarhet
- Hur kultur och vana påverkar vår förmåga att agera i kris
- Att involvera barn och närstående i beredskapsarbetet
- Vikten av att tänka praktiskt – inte hypotetiskt – i beredskapsplanering